Stories och livet

Träning och hälsa

Mat och recept

Stories och livet

Hjärta, fötter och ögon. Så minskar du risken för komplikationer vid diabetes.

Senkomplikationer vid diabetes

Personer med diabetes är utsatta för en rad senkomplikationer, som hjärt- och kärlsjukdom samt skador på ögon, njurar och fötter. Men vad beror det på och vad kan du själv göra för att förebygga dem?

Idag blir vi äldre än man blev förr i tiden och det gäller även människor med diabetes. Att befolkningen lever längre är givetvis positivt, men detta får även till följd att förekomsten av senkomplikationer kommer att öka.

Både hos personer med diabetes typ 1 och diabetes typ 2 ökar risken för senkomplikationer om man går med högt blodsocker under lång tid eftersom detta leder till skador på kärlväggarna. Det bästa sättet att reducera denna risk är därför att säkerställa en bra och regelbunden kontroll av blodsockret.

Är du medveten om vilka risker du är utsatt för och vad du kan göra för att förebygga dessa?

Detta är de vanligaste senkomplikationerna

De vanligaste komplikationerna är retinopati (ögonen), nefropati (njurarna) och neuropati (nerverna). Dessa komplikationer uppstår på grund av skador på de små blodkärlen i ögon, njurar och nerver.

LÄS ÄVEN: Att leva med neuropati – del 1

Ögonkomplikationer

Diabetiska ögonkomplikationer är först och främst skador på näthinnan, men det kan även vara linsförändringar, att du behöver glasögon, grön starr (glaukom) och ögonmuskelförlamning. Den vanligaste ögonkomplikationen är näthinneförändringar, så kallad diabetesorsakad retinopati, och detta är även den mest allvarliga. Går du för länge obehandlad kan den i värsta fall göra dig blind.

Personer med diabetes typ 1 bör göra sin första ögonundersökning 5 år efter diagnosen och därefter varje eller vartannat år. Vid stabilt blodsocker och stabilt blodtryck kan du gå mindre ofta. Vid diabetes typ 2 bör första undersökningen ske redan vid diagnos. Därefter upprepas varje eller vartannat år. Mindre ofta vid stabilt blodsocker och stabilt blodtryck.

Njurskada

Runt 20–40 procent av personer med diabetes får diabetesorsakad njurskada som uppstår till följd av skador på de små blodkärlen i njurarna. Det första tecknet på njurskada är läckage av proteiner till urinen som enkelt kan upptäckas vid kontroll.

Njurskador kan accelereras om man har mycket högt blodsocker och högt blodtryck, både vid diabetes typ 1 och typ 2. Över tid kan njurarna svikta helt varvid man behöver dialys eller njurtransplantation.

Nervskada

Diabetesorsakad neuropati är nervskador som beror på skador på de små blodkärlen i nerverna. Detta kan upplevas som nedsatt känsel i fötter, brännande, stickande, varma, kalla eller kliande smärta i armar eller ben. Men det kan även ge erektionssvikt, urinläckage, diarré och snabb puls.

Bra blodsockerbehandling kan förhindra att skadorna förvärras. Det finns även effektiv smärtbehandling. Se även till att sköta om dina fötter ordentligt.

LÄS ÄVEN: Därför är Oscar orolig över sina fötter

Hjärt- och kärlsjukdomar och stroke

Åderförkalkning i de stora blodkärlen som försörjer hjärtat, hjärnan och fötterna med blod är också vanliga komplikationer hos personer med diabetes. En åderförkalkning i sådana viktiga blodkärl kan få allvarliga följder som blodpropp, stroke, hjärtinfarkt och angina pectoris (kärlkramp). Ett vanligt symtom på hjärtinfarkt och kärlkramp är smärtor mitt i eller till vänster i bröstkorgen. Vanliga symtom på stroke (slaganfall) kan vara ensidig förlamning i ansikte, arm och/eller ben, påverkad talförmåga och synbortfall.

För att undvika hjärt- och kärlsjukdomar är det viktigt med bra blodsockerreglering, men det räcker inte, det är minst lika viktigt med sund kost, lågt saltintag och daglig fysisk aktivitet. Ofta kan medicin krävas mot både högt blodsocker, högt blodtryck och ohälsosamma kolesterolvärden. Man kan också få behandling med blodförtunnande medicin för att förhindra blodpropp.

Tänder och tandköttssjukdomar

En hög blodsockernivå ger spottet högre sockervärden vilket får bakterier att trivas och kan leda till hål och tandröta. Eventuell muntorrhet kan förstärka denna process. Hos personer med diabetes kan även immunförsvaret försvagas så att man är mer utsatt för infektioner som i sin tur ökar risken för tandköttssjukdomar som periodontit.

Det är därför klokt att ha god munhygien, med tandborstning och användning av tandtråd samt att regelbundet gå till tandläkaren för att upptäcka eventuella skador i ett tidigt stadium.

Så reducerar du risken för senkomplikationer

Eftersom högt blodsocker under lång tid är den viktigaste orsaken till senkomplikationer, är bra blodsockerkontroll därför något av det viktigaste du kan göra i förebyggande syfte. Detta kan ibland vara lättare sagt än gjort, för det är trots allt väldigt många faktorer som kan påverka blodsockret, till exempel stress, sjukdom, sömn och humör. Skulle du uppleva att blodsockret stiger utan att du lyckas sänka det, måste du kontakta sjukvården.

Det finns fortfarande mycket du kan göra i vardagen för att blodsockret ska bli lite enklare att hantera:

  • Mät blodsockret regelbundet
  • Undvik sötsaker och snabba kolhydrater
  • Välj långsamma kolhydratkällor med hög fiberhalt
  • Ät regelbundet och se till att dina måltider har en bra balans mellan protein, fett och kolhydrater*
  • Se till att ägna dig åt regelbunden fysisk aktivitet, minst 30 minuter dagligen*

Förutom bra blodsockerreglering bör du även gå på regelbundna kontroller hos sjukvården. På så vis kan eventuella senkomplikationer upptäckas så tidigt som möjligt samt följas upp så att du får adekvat behandling. Om du själv märker förändringar, oavsett om det gäller synen, tänderna och tandköttet, erektioner eller fötterna, så bör du snarast informera behandlande läkare om detta.

LÄS ÄVEN: Sex och diabetes: ett tabulagt ämne?

*Sjukvården kan hjälpa dig med individuella råd kring kost och motion.

Källor:
Helsenorge.no; Senskader av diabetes
Diabetesforbundet; Komplikasjoner ved diabetes
Norsk Helseinformatikk; Høyt blodsukker, hyperglykemi, ved diabetes type 2

Stories och livet

Arg på diabetesen

Vi hade precis placerat ännu en ofrivillig nål på den hårt sargade huden. ”Är du arg på mig gumman?” ”Nej! Jag är arg på diabetesen”  Jag hade väntat länge på att frågan skulle komma och därefter kom den.  ”Varför…

Träning och hälsa

Mitt vinnarrecept

Idrott på hög nivå med Typ 1 är inte omöjligt, bara svårare. Det finns ju inget universalrecept för hur man ska få träning, tävling och vardag att funka ihop. Men en sak är säker. Att aktivt och medvetet leta…

Stories och livet

Att vara gravid med dt1

Få saker i en diabetikers liv är så fyllda med oro, stress och ångest som att vara gravid. Plötsligt är man två som far illa om sjukdomen inte uppför sig. Maria är mamma till två och hade svårt att…

overnight oats
Mat och recept

Målet man gärna struntar i –mellanmålet

Mellanmålet, eller ska jag säga ”jag hinner inte äta”-målet, eller kanske ”jag glömmer lätt”-målet, är det målet som i alla fall på min lista ofta prioriteras bort. Dock behöver jag nu krypa till korset och erkänna både för mig…

Stories och livet

Diabetes Déjà Vu

Sedan lillasyster blev ungefär lika gammal som storasyster var när hon fick diabetes är det lite som en sådan där påminnelse springer runt här hemma. Och olikt löven så är det inte något jag kan tänka mig ska försvinna…

Stories och livet

31 december. Nytt år.

Klumpen i magen växer ju närmare vi kommer. Precis som vanligt.Stegen blir tyngre för varje kliv. Varför? Där har jag inget svar på tal. Kanske är det ängslan längst där inne?Jag kan inte undgå den oro som suger sig…