Alla artiklar av

Robert Jonsson

Stories och livet

Om ryggsäckar och tacksamhet

Det sägs att det går att skrämma och slå en hund till lydnad. Jag vet inte så mycket om det även om jag själv har hund. Wiggo Jonsson, en Jack-Russel som blivit grå i ansiktet men fortfarande ser på…

Stories och livet

Doser av vana

Kaffekokaren puttrar och grannens Nyhetsmorgon grötar sig ut genom väggarna, mot hallen där du drar selen över din morgontrumpna hund för att släpa den genom kvarteret på den sedvanliga rundan. Och lika självklart som du senare äter din frukost…

Träning och hälsa

Ultraveckan

Ultraveckan börjar Alla står samlade i en halvcirkel i receptionen mot ingången till utematsalen för en lätt första jogg.  Ultralöpningsveckan på Fuerteventura har startat och resan från Ö-vik har varit lång och trång för mina 192 centimeter. Det har…

Stories och livet

Kungens Krisp – om celiaki och diabetes

Jag läser det finstilta på lådornas lappar, skopar upp några hallonskallar och ett par bitar jordgubbsfudge innan jag trevande rör mig mot chokladen. Favoriten. Den med den krispiga fyllningen. Och jag tror knappt vad jag ser när jag läser…

Stories och livet

Sticken

”Vad skönt det måste vara att kunna släppa det där med insulinet. Speciellt nu, om sommarn, när man kommer och går mer ledigt liksom. Och alla de där sticken sedan som du slipper att ta. Sprutorna. Fy fan! DET…

Träning och hälsa

Sparka upp grinden och passera mållinjen

De svart-vit-gråa tightsen ser hämmande ut, sådär stelt nya. Armrörelserna i den mintblå tröjan är minimala och blicken ligger fast fixerad halvannan meter framför henne där också det förkortade löpsteget sugs fast mot den marken. Skuldrorna är rundade och…

Livet och diabetes

En diagnos

”Det här är mycket intressant”, säger den unge läkaren med kliniskt markerade glasögonskalmar. Utskurna mönster i stålbågarna drar genom sidorna av hans brunvågiga hår som för att kyla tinningarnas häftiga blodgenomströmning. “Ja, just i det här fallet föredrar jag…

Stories och livet

Mot mattan

”Robert, du måste äta!” Även om rösterna runt huvudet känns drömlikt vänliga så irriterar de. Och jag hör mig själv, som på avstånd, svara: ”Javisst”, och ”Självklart.” Men ingenting mer händer. Jag äter inte. Även om jag någonstans förstår…

Stories och livet

Diabetes, du vet

Det går ett paket Dextrosol redan första halvtimmen av löprundan och ändå strävar mätarens tendenspil mot marken. Jag klunkar sportdryck, äter en banan och trycker i mig gelen. 5,7…5,3…4,7…4,3… Allt jag har med mig försvinner. Kolhydrater som jag räknat…