Stories och livet

Diabetes typ 1 och typ 2. Lika, men olika.

Skillnader och likheter mellan diabetes typ1 och diabetes typ2

Diabetes är samlingsnamnet för flera olika sjukdomar som har det gemensamt att blodsockret inte håller sig på normala nivåer. De två vanligaste formerna av diabetes brukar man benämna typ 1 och typ 2. De liknar varandra på många sätt – men på andra sätt är de helt olika. Det som båda tyvärr har gemensamt är en hel del missuppfattningar och förutfattade meningar – för det är väl bara att ta en spruta och röra lite mer på sig?

Diabetes typ 1 och typ 2 kan mycket förenklat beskrivas så här:

  • Vid typ 1 producerar kroppen inget eller nästan inget eget insulin
  • Vid typ 2 finns viss insulinproduktion kvar, men räcker inte till för kroppens behov på grund av dålig effekt

Insulin är ett hormon som hjälper cellerna att ta upp socker från blodet. Utan fungerande insulin blir sockerhalten i blodet för hög. Högt blodsocker leder på längre sikt till skador på blodkärlen. På kort sikt kan det leda till ketoacidos – ett livshotande tillstånd.

För den som är ny i diabetesvärlden kan det se ut som att det inte är så stor skillnad på typ 1 och typ 2. Men orsakerna, symtomen – och inte minst vardagen med sjukdomarna kan vara mycket olika.

Diabetes typ 1
Den som har diabetes typ 1 har ingen eller nästan ingen egen produktion av insulin, på grund av att de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln förstörts. De vanligaste första symtomen är att man kissar mycket, är törstig och trött. De flesta får sin diagnos som barn eller i tidig vuxenålder. I Sverige lever omkring 50 000 människor med diabetes typ 1.

Orsak
Varför immunförsvaret förstör de insulinproducerande cellerna är inte helt känt. Det finns en ärftlig komponent, men man behöver inte få typ 1 bara för att man bär på anlaget. Någon sorts miljöpåverkan verkar också krävas för att utlösa sjukdomen.

Behandling
Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom. Man kan leva med den, men behöver behandla den hela livet. Behandlingen består framför allt av att tillföra kroppen insulin genom injektioner. Det låter enkelt, men kan vara ganska krångligt, eftersom nästan allt påverkar blodsockret – mat, motion, stress, sömn, humör. För lite insulin kan leda till ketoacidos och för mycket till hypoglykemi – båda tillstånden kan vara livshotande.

Vardag med typ 1
Att hålla blodsockret på plats är en ansträngning och en vanlig källa till oro för den med diabetes typ 1. Man måste ständigt hålla reda på vad man äter, kontrollera blodsockret och dosera rätt insulin. Därför behövs bredare marginal i vardagen, vilket också kan göra den mindre spontan. Typ 1 följer med överallt – även på date och after work. Och det finns inte alltid utrymme för att vara diskret med att kontrollera sitt blodsocker eller dosera insulin.

Idag finns det många bra hjälpmedel som gör livet väsentligt enklare för den som lever med typ 1 – men någon generell botande behandling finns ännu inte.

Diabetes typ 2
Vid diabetes typ 2 kan kroppen oftast fortfarande producera insulin, men produktionen räcker inte till för kroppens behov. Det har oftast två orsaker – att kroppen inte tillverkar tillräckligt med insulin när blodsockret ökar och/eller att vävnaderna har blivit sämre på att använda det insulin som finns. Symtomen är ungefär desamma som vid typ 1 – man kissar mycket, är törstig, mycket trött och har försämrad syn. Symtomen kommer ofta långsamt, eftersom blodsockret stiger under flera år.

Runt 350 000 svenskar har diabetes typ 2, vilket gör det till den vanligaste diabetestypen. Många kan också vara sjuka utan att de vet om det.

Orsak
Typ 2 har en starkare ärftlighet än typ 1 – det uppskattas att över en miljon människor i Sverige bär på arvsanlaget. Livsstil spelar också in, där kost, vikt och motionsvanor kan bidra.

Övervikt är en av orsakerna till att cellerna blir mindre insulinkänsliga. Den med diabetesanlag klarar då inte att öka insulinproduktionen i takt med den nedsatta känsligheten i cellerna.

Typ 2 kallas ibland ”åldersdiabetes”, vilket inte är helt rättvisande. Risken att drabbas av typ 2 ökar visserligen med åren (bland personer över 75 år räknar man med att minst 10% har typ 2), men sjukdomen förekommer under hela vuxenåldern.

Behandling
Viktminskning, ökad fysisk aktivitet, tillräcklig sömn och att sluta röka kan förbättra insulinkänsligheten så att kroppens produktion av insulin räcker till. Men omkring en tredjedel behöver medicinering för att öka cellernas insulinkänslighet. Ytterligare en tredjedel kan behöva insulininjektioner varje dag. Det finns faktiskt fler fyrtioåriga typ 2-diabetiker som tar insulin än fyrtioåriga typ 1-diabetiker.

Vardag med typ 2
Oavsett vilken typ av diabetes det rör sig om är det en allvarlig sjukdom som påverkar många aspekter av livet. För de flesta som lever med typ 2 är komplikationerna inte lika akuta – men även den med typ 2 kan uppleva hypoglykemi och mycket obehagliga känningar, beroende på vilken behandling man står under. Oron för den långsiktiga effekten på hälsan är tung att bära på och omgivningens inte sällan dömande attityder – ”man får skylla sig själv” – hjälper inte till. I det sociala umgänget, särskilt kring mat, kan man känna sig så besvärlig och utpekad att man helst avstår.

Att tänka på om du INTE har diabetes

  • Trivialisera aldrig diabetes – man kan leva med sjukdomen, men det är aldrig ”bara att”
  • Ställ inte olika typer av diabetes mot varandra – du har ingen aning om hur det är att leva med dem
  • Lägg dig inte i – den som har diabetes vet bäst själv vad gäller kost och motion
  • Det heter diabetes – inte ”sockersjuka”
  • Skuldbelägg inte – ingen får diabetes med flit
  • Lär dig vad hypoglykemi och ketoacidos är – och vad du då kan göra för att rädda liv

Faktagranskad av Stig Attvall, docent i internmedicin, endokrinologi och diabetologi, Diabetescentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset


Läs även om andra diabetesformer

LADA – minst lika vanlig som typ 1

MODY – ärftlig diabetes