Stories och livet

Min diabetes tar inte jullov

Publicerad för första gången: 19.12.16
Den här artikeln är mer än 2 år gammal och kan därför innehålla inaktuell information

När vi närmar oss jul tänker jag automatiskt mer på min diabetes.

Accu-Chek Mobile blodsockermätare

För fem år sedan var jag med min familj på julmarknad i Tyskland och det var då vi började märka att allt inte stod rätt till. Jag var så törstig hela tiden – vilket gjorde att jag fick fullständig koll på alla toaletter i Lübeck. Om någon hade släppt mig i centrum av Lübeck mitt i natten hade jag kunnat hitta 70 % av alla toaletter där!

Mina föräldrar började förstå att något inte stod rätt till, men visste ingenting om diabetes. Ingen i min släkt hade det, och om man såg hur mycket godis jag åt var det nog lätt att tro att jag bara hade rekyler av för högt sockerintag. Detta gjorde att det dröjde till den 9:e januari innan vi hade bokat en tid på vårdcentralen i Trelleborg. Vi blev då naturligtvis skickade in till barnakuten efter att blodsockervärdet visat sig vara skyhögt… Alla dessa tankar och minnen kommer tillbaka till mig så fort det är jul.

Annat som dyker upp kring jul är alla avlägsna släktingar som man träffar – och det är ju en del av det  mysiga på julen. Och utan att kunna något om diabetes är de självutnämnda experter på just min sjukdom – fast inte riktigt. “Du borde prova LCHF, det har jag hört ska vara bra för folk med diabetes” och  “Ska du verkligen äta det där?” är något jag får höra så fort jag lägger upp någonting på tallriken. Jag menar inte att det är fel att bry sig om min sjukdom, jag är glad att jag har folk som bryr sig om mig, men de blandar ju ihop de olika sorters diabetes som finns vilket jag kan störa mig på. Alla dessa kommentarer från olika personer – i skolan och av lärare – gjorde att jag för ett par år sedan helt struntade i min sjukdom. Jag ville vara som alla andra. Jag ville dra ut slangen ur magen, sluta mäta mitt blodsocker och bara komma ifrån allt som påminde mig om diabetes, gräva en grop och begrava mig i den. Men för ungefär ett år sedan trillade poletten ner, jag ville inte vara som alla andra, jag ville göra en skillnad. Jag ville sprida kunskap.

Numera när jag hör en kommentar om att det är mitt fel att jag fick diabetes eller att jag borde sluta äta socker för att diabetes är samma sak som att vara allergisk mot socker – tar jag tillfället i akt att sprida kunskap. Jag vill att alla ska veta vad man ska göra om man ser en diabetiker som ligger medvetslös på gatan. Diabetes är en kronisk sjukdom, så varför ser ingen den? Varför hör man inte diabetikers rop på hjälp? Varför kallas diabetes för en osynlig sjukdom?

Sjukdomen är inte osynlig, det är människor som inte vill se den.

Accu-Chek Instant - Enkel och tydlig

Julen kretsar mycket kring mat och godsaker. Jag väljer att äta vad jag vill och vad jag tycker är gott och försöker dosera insulin därefter, vilket inte alltid är helt lätt.

Julen är viktig för mig, det har alltid varit en mysig högtid när man träffar familj och vänner – därför är det också viktigt för mig att bli behandlad som alla andra. Det kan vara svårt när man ser att någon har gjort en speciell rätt till just mig, med mindre socker i. Jag kan känna paniken som kommer forsande över mig. Jag tycker inte om det och jag vill inte ha det, men jag äter det bara för att jag inte vill göra någon besviken.

Vi den här tiden går de flesta i skolan runt och längtar efter jullovet. Förståelsen för att mitt liv inte ändras för att det är lov, är knaper. Några av kommentarerna jag har fått är t.ex “Ja men kom igen Klara, det är ju jullov!” eller “Men lite julmust är ju inte så farligt!”. Jag har aldrig förstått hur folk tänker när de lägger sådana kommentarer; tror de att min diabetes också går på jullov? Min sjukdom som jag har levt med i fem år nu, går inte på lov och den sover inte heller. Den är alltid där, även på julen och på jullovet. Jag må vara ledig från skolan, men jag är aldrig ledig från min diabetes.

Jag älskar julen och allt som kommer med den: musiken, glittret, tomtarna, julmarknaderna, godiset och paketen. Men mest av allt önskar jag mig något som ingen kan ge mig, ett botemedel, så att jag nästa jul kan säga: Jag brukade ha diabetes.

Innehållet på denna webbplats är skrivet av och för en nordisk publik och kan innehålla källor, detaljer eller information baserad på ett annat land eller en region än ditt eget.

Accu-Chek Instant