Stories och livet

Livet, diabetes och snuset

Jag träffade Fredrik år 2014 på en workshop där han ska sluta med nikotin. Det är lördagsmorgon och Fredrik fick ta de sju trapporna istället för hissen som är trasig idag. Leendes, litet andfådd tränger han sig fram till kaffet som står uppdukat och utropar ”Fan vad det här ska bli kul!”

Tillsammans med en kamrat är jag med och föreläser idag. Det är en sammanbiten skara nikotinister som samlats denna morgon för att bli fria från sitt beroende. Dagen riktar sig till snusare och rökare som har två troliga gemensamma nämnare – de är trötta på sitt beroende och rädda för vad som skulle hända om de ”ger upp sin bästa kompis”.

Fredrik slutade snusa den lördagen 2014.

Jag vet ännu inte att Fredrik har typ 1-diabetes, det berättar han för deltagarna under de 6 timmar som följer. Han fick sin diagnos vid 13 års ålder och tog sin första prilla när han var 15. “Snuset blev till en tröst i allt det dåliga med sjukdomen, men framförallt – ett långfinger till den nya, påtvingade och ”präktiga” livsstilen”, säger Fredrik.

Ändrade kostvanor, regelbundna läkarbesök och provtagningar samt stämpeln ”livstidssjuk” – gjorde att snuset fick bli ventilen för Rebellen Fredrik. Aldrig var resultaten bra nog, alltid åt man fel eller misskötte sig på annat sätt – ”Jag skiter i er alla och era tester – snuset kan ni åtminstone inte ta ifrån mig!”. Fredrik ser hur diabetesen troligen fick honom att faktiskt snusa ännu mer.

Hans läkare brukade aldrig prata med honom om snus eller rökning. År 2005 provade Fredrik en ny läkare. Denne blev förbannad när han hörde att Fredrik snusade. –”Han blev typ rasande och tyckte jag var en idiot som snusade med diabetes”. Det blev bara ett besök hos den nya läkaren.

När vi ses 2014 snusar Fredrik två dosor general kramsnus om dagen. Han berättar att han identifierar sig med sin Generalsnus. Snuset och festciggen som förhöjer hans upplevelser i livet och ger honom något att se fram emot. Han tränar en del och lyckas även snusa under löprundan, fast byter till portion när det börjar rinna för mycket. Vid 40 års ålder når han en nivå där det blir svårt att snusa mer. När människor i hans närhet pratar med honom om att sluta känner han sig påhoppad.

-Låt mig åtminstone få snusa!

Han berättar även hur snuset tar honom längre ifrån närvaro och fokus.

Istället för att jobba koncentrerat, vara närvarande i leken med barnen eller äta en middag med bra samtal – så snurrar ju hela tiden tankarna om snus. När kan jag ta nästa prilla, har jag tillräckligt kvar, jag borde nog sluta, hur ser jag ut som snusande pappa, har Statoil öppet nu ikväll, hur påverkar snusandet mina värden?

 

Varför ville Fredrik försöka sluta då, 2014?

– Det fanns inga pekpinnar eller budskap som provocerade mig – bara ett löfte och möjlighet till högre livskvalitet utan tobaken. Dessutom VILLE jag ju, jag var trött på mitt beteende kring snusandet. Jag var nog ganska klar med att snuset aldrig skulle föra mig framåt på något sätt alls. Rebellen Fredrik hade inte längre något att sätta emot, skrattar Fredrik.

Idag säger Fredrik att han kan bli förbannad och besviken över att ha gett så många år till något som inte gav något alls. Dessutom var det en viktig insikt att det inte fanns något alls att ”ge upp”.  – Jag menar, nu har jag faktiskt mer tid över för sånt jag gillar. Visst var det litet pirr i benen under de första dagarna, litet störd sömn och så, men värre vart det inte. Jag kunde istället vara glad när min kropp visade tecken på att giftet var på väg ut!”.

– Jag har ju mer tid nu utan att behöva tänka på snus hela tiden, jag har bättre koll på mina värden, jag känner att jag är mer intresserad av att veta hur FREDRIK mår.

5 månader efter sitt snusstopp 2014 är han tillbaka på Danderyd för sina tester. Samma ångest som vanligt i väntrummet inför testerna.

-Vad har du gjort? frågar läkaren när resultaten är klara.

-Vad då?

-Ja, …..dina värden har aldrig sett bättre ut!

-Ja, inget speciellt tror jag. Jo förresten, jag har slutat snusa.

 

 

 

Kombinationen rökning och diabetes ökar kraftigt de risker för följdsjukdomar som alla med diabetes lever med. Rökning ökar t ex risken för hjärtinfarkt, åderförkalkning i benen, benamputation, stroke och njurskador. Snusning är inget alternativ till rökning. Nikotin som finns i både röktobak och snus drar ihop blodkärlen. En prilla anses ge samma nikotinmängd som tre cigaretter. Ex tre prillor om dagen = 10 cigaretters nikotinmängd

 Källa: Sam Nordfeldt, barnläk, med dr, BUP-klin, US Linköping

 

A Non Smoking Generation har sedan 1979 arbetat för att ungdomar ska förbli tobaksfria. Idag röker ca 30 % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet. Nio av tio börjar röka före 18 års ålder och skolan är den miljö där vår insats behövs mest – rökningen och snusandet smittar. Genom mötet med ungdomar, lobbying och kampanjer skapar vi förutsättningar för fler rökfria miljöer. Målet med vårt arbete är försöka ändra den sociala acceptansen för tobaksbruk och tillgängligheten till tobak.